Kommunism är en modern politisk
rörelse som springer ur upplysningsfilosofin, liksom liberalism och
socialdemokrati. Den står i teorin för jämlikhet, individens
frigörelse och ett mer rationellt samhälle. Jämfört med
liberalism och socialdemokrati kan den rentav betraktas som
hypermodern då den vill demokratisera samtliga sfärer i samhället,
främja en mer radikal variant av jämlikhet samt frigöra individer
också från ekonomiska strukturer. Nazismen har inslag av modernism
men är främst en reaktion på upplysningsfilosofin och de värden
som präglade den franska revolutionen. Kommunismen må ha
misslyckats i praktiken – om detta kan man tvista (var Sovjetunionen någonsin ett kommunistiskt samhälle?) – men den är i
teorin (och i motsats till nazismen) lika giltig som liberalism och
socialdemokrati och kommer att fortsätta tilltala moderna människor
på ett sätt som nazismen inte kan. Paradoxalt nog kan man anta att
liberala debattörers försök att släta över skillnaden mellan
kommunism och nazism beror på en underläggande rädsla hos dessa
debattörer inför kommunismen som en levande möjlighet i moderna
samhällen.
