Socialdemokraternas förnyelse, del 2. Behovet av en förutsättningslös omprövning av den egna politiken

Socialdemokraterna tycks ofta ägna sig åt nostalgiskt tillbakablickande samtidigt som man i praktiken anpassar sig till en borgerlig politik vare sig det handlar om retorik eller konkreta policyförslag. I båda fallen agerar man passivt och reaktivt, och förlorar därför möjligheten att styra den politiska utvecklingen. Vad som behövs är en förutsättningslös omprövning av den egna politiken där det enda som hålls konstant är de grundläggande socialdemokratiska värderingarna. Hur kan dessa värderingar realiseras i 2000-talets Sverige? För att besvara denna fråga krävs en empiriskt grundad samtidsanalys och utarbetande av långsiktiga, strategiska reformer där man undviker att klamra sig fast vid gamla lösningar eller att ängsligt blicka mot de borgerliga. Utfallet av omprövningen bör bli socialdemokratisk politik, oberoende av hur detta utfall förhåller sig till rådande politiskt landskap. Om det visar sig att en socialdemokratisk politik för 2000-talets Sverige innehåller reformer som kan beskrivas som liberala eller nyliberala, så bör de likväl genomföras. Om det visar sig att den innehåller reformer som kan beskrivas som vänsterradikala, så bör de likväl genomföras. Endast med en empiriskt grundad, långsiktig och sammanhängande reformpolitik kan Socialdemokraterna återta initiativet och förändra Sverige i socialdemokratisk riktning.

Se även del 1.